Ralph Gräsbeck-stipendiet till Olli Dufva – vill förstå blodet på enskild cellnivå

Minervastiftelsen har tilldelat 2026 års Ralph Gräsbeck-stipendium till medicine doktor Olli Dufva. Dufva, som är verksam i Cambridge, forskar om hur blodceller kan avbildas och analyseras med en precision som tidigare inte varit möjlig.

Stipendiet på 10 000 euro delas ut vartannat år till en forskare som disputerat inom laboratoriemedicin under de senaste sju åren och därefter fortsatt bedriva högklassig och innovativ forskning inom området.

Ett nytt sätt att undersöka blodprover

I sin forskning använder Dufva encellsteknik, som gör det möjligt att undersöka cellerna i ett blodprov en i taget. Medan en vanlig blodbild visar antalet olika blodceller och blodplättar ger en högupplöst analys en betydligt mer detaljerad bild.

– Vi analyserar ungefär 2 000 celler från ett blodprov och mäter genuttrycket i varje enskild cell. På så sätt kan vi exakt fastställa vilka mer specifika celltyper som finns i blodet och i vilka mängder. Vi kan också undersöka om någon celltyp avviker från det som är normalt hos en frisk person, berättar Dufva.

Med hjälp av högupplösta data går det att undersöka hur olika sjukdomar, genetik och andra faktorer påverkar de immunceller som cirkulerar i blodet.

– Det hjälper oss att förstå vilken roll cellerna kan spela vid olika sjukdomar och om högupplösta data kan ge oss insikt i vad som ligger bakom förändringar i blodbilden, säger Dufva.

Forskningsmaterialet är omfattande: blodprover har samlats in från över 5 000 donatorer, och enskilda celler har sekvenserats från varje donator. Det stora materialet gör det möjligt att fastställa referensintervall för data med denna detaljnivå.

 

Mål att förstå immunförsvaret bättre

Förhoppningen är att materialet i framtiden ska kunna användas som referens vid bedömningen av avvikande cellantal hos patienter. På så sätt kan man undersöka om en avvikelse tyder på sjukdom eller om den ligger inom det normala, med hänsyn till patientens ålder och sjukdomshistoria.

– Om den här typen av högupplöst teknik kan tas i rutinbruk går det att få betydligt mer information ur ett enda blodprov än i dag. Framför allt kan vi få information som dagens metoder inte ger oss tillgång till, berättar Dufva.

Hans forskning fokuserar särskilt på de immunceller som cirkulerar i blodet. Cellerna rör sig mellan olika vävnader och påverkar olika sjukdomsprocesser. Därför kan ett blodprov fungera som ett fönster mot immunförsvarets tillstånd.

– Immunförsvaret påverkar väldigt många sjukdomar. Vi förstår allt bättre vilken roll det spelar vid olika sjukdomar, bland annat hjärt- och kärlsjukdomar, där man traditionellt inte har ansett att immunförsvaret har någon större betydelse.

Ett viktigt erkännande längs vägen

Dufvas väg till forskningen började med en kurs i bioteknik i gymnasiet, där han fick lära sig om sekvensering och genmodifiering.

– Det väckte mitt intresse. Jag fick en stark känsla av att jag ville fördjupa mig i det här, säger Dufva.

Efter läkarstudierna inriktade han sig på cancerforskning och behandlade funktionell immunogenomik vid blodcancer i sin doktorsavhandling.

Efter disputationen har forskningen fört honom vidare till allt större genomiska datamaterial. Sedan 2023 har han arbetat i Cambridge vid Wellcome Sanger Institute och University of Cambridge. Nu uppmärksammas hans forskning med Ralph Gräsbeck-stipendiet.

– Jag är verkligen hedrad över att få stipendiet. Den största belöningen är förstås att forskningen kommer patienterna och medicinen till nytta, men erkännanden som det här är också väldigt viktiga längs vägen, säger Dufva.